sweetness,

Igår så var det ju väldigt tragiskt väder, när jag äntligen kände mig relativt vid liv. Så i morse när jag vaknade och såg att sooolen sken och det var underbart ute så slängde jag på mig kläder och gick ut!

Kändes som om jag varit instängd i lägenheten i en månad, så skönt var det. Jag gick vääldigt sakta i början och var tvungen att ta en paus i en busskur. Men tillslut så hade jag kommit mig ändå till mammas jobb, utan att stanna av. Blev väldigt stolt, det hade inte ens tagit så himla lång tid heller.

Men nu sitter jag här, men förbannat ont i ryggen och funderar - var det värt det? Jag vet faktiskt inte, just nu känns det åt helvetet och jag önskar att jag bara legat kvar i sängen i morse och somnat om.. Fast å andra sidan så sa doktorn att jag skulle röra på mig, så jag tar hennes ord för att det kommer bli bättre! Imorgon är en annan dag! Jag är lite nere också för att idag är det Zumba-dag, men jag kunde ju inte fara..

Just nu försöker jag komma underfund med vad jag ska göra - sova eller inte? Jag känner mig ju inte särskilt trött, jag slumrar ju mest hela dagarna. Värken har förflyttat sig till ryggen istället för höften, så nu är det svårare att stå och ligga - men lättare att sitta. Ja, jag måste ju ha mördat någon i sömnen för att förtjäna det här!

Går väl och lägger mig och hoppas att det har avtagit tills imorgon. Godnatt!